Nya kommunistvitsar

Här finns de senaste kommunisthistorierna av de båda kategorierna puckon och fräckisar. Vitsar som funnits här flyttas efter en tid till sin respektive kategori och hittar då bakom någon av menylänkarna ovan. De nyaste historierna finns överst på varje sida. Varför kommunisthistorier?

En gång under det kalla kriget befann sig den sovjetiske utrikesministern Molotov i Washington för att leda nedrusningsförhandlingar med amerikanerna. I ett känsligt skede av samtalen talade han med Stalin i telefon och en ung reporter hörde hur Molotov hela tiden sa:
- Ja, kamrat Stalin. Javisst, kamrat Stalin.
Men plötsligt stelnade Molov, ställde sig rak i ryggen och sa med emfas:
- Nej, kamrat Stalin! Absolut inte, kamrat Stalin!
Och lika plötsligt återgick han sedan till att undergivet nästan viska:
- Ja, kamrat Stalin. Javisst, kamrat Stalin.
Häpen över att Molotov på detta vis vågat utmana självaste Stalin, gick den unge reportern fram till utrikesministern sedan denne avslutat samtalet.
- Ursäkta mig, herr utrikesminister, sa reportern försiktigt, men jag kunde inte undgå att höra att ni vid ett tillfälle sa: "Nej, kamrat Stalin!"
Molotov såg kyligt på honom och sa:
- Ja, än sen då?
- Får jag bara fråga, sa reportern, vad det var ni diskuterade just då?
- Ja, det får du, sa Molotov. Kamrat Stalin frågade mig om det fanns något alls i det han just sagt som jag inte höll med om...

17 kommunister kom till en bar och beställde varsin öl, men de lät ölen stå orörda och till slut frågade kyparen:
- Smakade inte ölen bra, mina damer?
- Det gör den säkert, men man måste vara 18 för att dricka, svarade en av kommunisterna.

- Varför öppnar kommunister fönstret mitt i natten?
- Det är för att släppa ut mörkret.

Ellen märkte att hon frös när hon låg under täcket. Hon sa till sin kommunistiske och därför stendumme man:
- När jag var liten och frös brukade min mamma hålla om mig...
Då sa kommunistmannen:
- Det är mitt i natten, ska jag verkligen hämta henne nu?

Kommunisten åkte snälltåg och hade gått ut i korridoren ett slag. När han skulle gå tillbaka hade han glömt numret på sin sovkupé och tappat bort sin biljett. Tågmästaren frågade honom:
- Kommer ni inte alls ihåg numret?
- Nej, men jag minns att det var en liten sjö alldeles utanför fönstret.