Torstens Texter

Varför belönas mord med kärlek?

Vill en man få kärlek är det rent statistiskt sett effektivt att begå grova brott. Låt mig ge ett exempel. Massmördarkräket Juha Valjakkala (som numera har det töntiga fåfänga namnet Nikita Joakim Fouganthine), är känd från Åmsele-morden i juli 1988 där han brutalt dödade en hel familj. Pojken i familjen bad för sitt liv på sina bara knän men blev ändå slaktad. Det fula mordsvinet Juha Valjakkala fick 20-30 kärleksbrev per dag när han var som mest populär, d v s under och just efter rättegången. Men han har tydligen fortfarande beundrarinnor.

För att en kvinna ska skicka ett kärleksbrev krävs det relativt starka känslor. Således borde det för varje kvinna som skickade ett kärleksbrev finnas ett antal (tusental) som bara var lite attraherade av mördarkräket. Dessa skickade dock inget kärleksbrev till honom, förutom deras ljumma intresse antagligen även för att de kanske var "lyckligt gifta" eller så.

Själv har jag aldrig mördat en människa. Inte ens misshandlat. Tvärt om har jag satsat på studier, arbete, motion och styrketräning. Och hur många kärleksbrev tror ni jag har fått som mest under en och samma dag? Inte ens om man räknar det totala antalet kvinnor under hela min livstid kommer man i närheten av 20-30.

Tack och lov finns det många kvinnor som helt tar avstånd från brottslingar och inte alls är intresserade av dem. Men med tanke på hur många kvinnor som ändå belönar mord med kärlek kommer jag att tänka på uttryck som "all marknadsföring är bra marknadsföring" och "syns man inte finns man inte". Varför är det i så stor utsträckning så inom kärlekens område?